Aha-upplevelse

Mitt 128de inlägg handlar om att jag lyssnat på Headlines and Deadlines, A-ha:s Best of-skiva. Tidigare har A-ha för mig alltid varit blyga 80-talsidoler från Norge som till medryckande synthslingor sjunger som om det inte fanns någon morgondag...

Detta är sant även efter jag lyssnat på skivan.

Men jag inser att de är mer än så när jag hör Train of Thought, I Have Been Loosing You, och I Call Your Name, mfl. De vet hur man gör melodiös synthpop (eller vad man nu kallar det, jag är urusel på att kategorisera musik...), de där norrmännen.

De flesta låtar tycker jag inte låter speciellt daterade heller. Visst, det finns undantag som Touchy, men många skulle kunna vara gjorda idag. Detta säger kanske mer om dagen musik än om A-ha, dock... :) Fast, i och för sig, Early Morning låter som Roy Orbison så de låter kanske lite daterade ändå... Å andra sidan (igen), när Morten sjunger "touch me" i The Sun Always Shines On TV så får i alla fall jag U2 vibbar.

Hursomhelst, detta om detta, det blev minsann en liten kort skivrecension, det hade trodde jag aldrig att jag skriva när jag vaknade i morse.