Den skeppsbrutne

Under julen läste jag en bok av Oliver Sacks med den anigen lustigt titeln Mannen som förväxlade sin hustru med en hatt. Boken innehåller beskrivningar ett antal olika fall som doktor Sacks delar med sig av och andra kapitlet (Den skeppsbrutne) i denna underhållande men aningen torra bok beskriver en man som kallas Jimmie G. Jimmie har stora minnesproblem och har i stort sett inga minnen från 1945 och frammåt vilket leder till att den (då boken skrevs) sextioårige Jimmie tror att han är i tjugoårsåldern, ligger i USAs flotta och har ingen aning om vare sig stora världsliga eller personliga händelser som skett därefter. Jimmie lever i ett vacuum - en tidsrymd som spänner över ungefär två minuter.

Vissa tillsynes enkla saker kan dock Jimmie lära sig. Han har lärt sig hitta på hemmet där han bor, i trädgården utanför och vissa personer i personalen känner han igen även om han hävdar att de är gamla bekanta. Vissa saker som inte på samma sätt är konstanta och upprepas för honom kan han också minnas, om än bara för cirka fem minuter. Då erinras han att det (som han minns) har skett "för ett tag sedan" men har ingen känsla för om det var fem minuter eller fem månader sedan.

Minnesproblemet som huvudpersonen i Memento lider av är alltså inte humbug utan fullt verkligt. Flera andra fall finns, där ibland den brittiska musikern och dirigenten Clive Wearing som efter en virusinfektion är helt oförmögen att skapa nya minnen. Att läsa om sådana fall är väldigt intressant och det är inte helt utan att man blir lite ödmjuk inför vad naturen lyckats åstakomma i alla levande varelser.
Är man darwinian skulle man kanske brista sig till att kalla det det mest framgånsrika exemplet på trial and error som finns...



Detta är bara en av sakerna som kommer nämnas under en presentation av ett grupparbete i psykologi på Linköpings universitet i morgon klockan nio...