tisdag, januari 16, 2007

Sett (bioaffisherna för) filmen, läst (om) boken, hört (talas om) talboken

Det är väl ingen nyhet att saker och ting återanvänds. Detta gäller inte bara för filmer och böcker, men också för datorspel och filmer. I filmer-och-böcker-fallet är det vanligare att göra film på en bok än tvärt-om, i alla fall så tror jag det. När det gäller spel/filmer är det däremot inte lika uppenbart.

För länge länge sedan i den avlägsna datorspelenbarndomen, dvs för 20-25* år sedan, var det huvudsakligen spelen som baserades på filmerna. 'Baserades' betyder i det här fallet att man utgick från en storslagen film såsom Tillbaka till framtiden, reducerade filmen till dess grundläggande idé, och gjorde ett spel på den idén.

Tyvärr gick många gånget det som gjorde filmerna bra förlorat i spelen. I Tillbaka till framtiden-trilogin uppfinner exempelvis huvudpersonen Marty McFly rock 'n' roll:en, kryssar längs universums tidsaxel i en De Lorean, hänger i vilda västern med sin polare doc Brown och räddar en bunt oskyldiga förbipasserande från en säker död utav bara farten. Som spejgrädde på pulvermoset är all action dessutom uppblandad med ett knippe humor. What could possibly go wrong, you ask?

Tja, uppenbarligen ganska mycket. I Tillbaka till framtiden-spelet går man längs med en gata, unviker bowlingklot och glasrutor och samlar klockor. Misslyckas man med att få ihop tillräkligt många klockor dör man. Var tog tidsresorna, livräddandet och framför allt humorn och rock 'n' rollen vägen? Lost in translation, vilket tyvärr inte är unikt för McFly och doc.

Men det är lyckligtvis inte alla spel som konverterats från film lika dåligt som Tillbaka till framtiden. Det finns en hel del bra också, exempelvis The Conicles of Riddick som dessutom är är utvecklat av Starbreeze i Uppsala. De senaste åren har till och med det omvända, dvs filmer baserade på datorspel, gått från att bara vara ekonomiskt lönsamma för filmbolagen till att (också) vara underhållande för biobesökarna.

Det finns åtminstone ett spel som jag skulle vilja se blev överfört välbehållet till vita duken: Day of the Tentacle. Komiken, logiken (eller bristen på den) och de tecknade karaktärerna i Day of the Tentacle är oslagbara och rakt igenom är spelet en fröjd att spela. Gör en tecknad film i DoTTs anda nu och ge världens gröna tentakler upprättelse!


*) Beror på vilken definition av spel man vill använda. 30-40 år sedan fanns också datorspel, men frågan är om vanligt folk skulle uppskatta dåtidens motsvarighet till Doom 3 och Neverwinter Nights 2.

Etiketter: , ,