Pseudokod

Jag gogglade på dilbert och stötte via lite omvägar på följande:

I suppose the sign of a sweet-spot language is when you naturally fall into using it for writing pseudocode.

Till det vill jag tillägga att jag idag skrev följande kodsnutt i C++:

for(list<pair<int, int> >::iterator iter = orderList.begin();
    iter != orderList.end(); ++iter) {
  /* Your fulkod here. */
}

Det är är väl närmast sour-spot, skulle jag tro...